Vad tänker hyttlaget om att bjuda till vigsel i hyttan?

När det går långt mellan blogginläggen så händer det troligtvis väldigt mycket på bruket, eller väldigt lugnt så att jag tycket att det finns inte så mycket att skriva om förutom det vanliga arbetet ( vad nu det är ?????)
Den mening måste jag nästan äta upp direkt. För på bruket finns lite vardag och rutin. Det är nya saker hela tiden som man får kasta sig in i, klura på och försöka förstå och lösa.
Idéer om nya aktiviteter, nya inslag på traditionsbundna evenemang som julmarknaden, lucia och bruketsdag. För man vill ju alltid utvecklas och förnya saker och ting. Så därför finns det nästan aldrig något vanligt arbete förutom att trycka ut lön och fakturor...typ. För även om det är att sätta ihop en utställning, så är ju utställningen aldrig den samma.
Och det är ju det som gör detta jobb så fantastiskt spännande, men också så enormt krävande.

Det jag skulle komma till är att det händer mycket just nu. Julmarknaden är pågång och med den så följer en hel del fundering, både när det gäller det rent praktiska med marknadsstånd, placeringar, affischer, osv, men också vad menar vi med gammeldags känsla på julmarknaden? Hur kan vi pynta mera och bättre, hur gör vi julmarknaden mer lättnavigerad för besökarna osv. Det är så kul, men det tar sån tid. Vi har några nya inslag på marknaden och gamla som vi dammat av.

Lucian kommer hack i häl på julmarknaden. Utse lucia, få till en luciakör och ett annat musik inslag och någon berättare. Hmm, just i skrivande stund kom jag på en person som skulle kunna berätta (kommer att vara omöjlig att få...men jag provar) Trycka biljetter, styrka luciaskjortor, plocka lingonris till kransar, affischer, arbetsordning under dagen osv.

Sen går vi mot slutet av projektet - Möjligheternas arena. Så den redovisningen kommer inom kort och sen ska man ju börja förvekliga projektet. Det krävs projektansökningar och en förmåga att trolla med knäna för att få det så bra som möjligt. Idéerna är många, liksom byggnaderna och ytor för nytänk. Men att skapa ett dokument med förbättringar är ganska lätt, det är genomförandet som är svårt. Men nu är vi där och arbetet kan börja.

Sen bollar man ju själv med allt möjligt när det gäller bla årets berättarkommun, vad kan Olofsfors bidra med för berättelser ? Hur kan jag använda mig av alla historier som finns, till att göra guidningen annorlunda, i en mer berättarform. Det kliar i hela min kropp med att kunna erbjuda en berättelse om bruket, men ljud, ljus, berättelser, olika karaktärer och fakta så klart. Gå ut ur rollen som guide och in i en berättelse som utspelat sig på bruket. Jag suger på det....... 
Har även tanke om en serie föreläsningar som knyter ihop varandra på ett ( i mitt tycket) perfekt sätt.
Men i vilken forma ska dessa föreläsningar skapas, hur kan vi samarbeta osv. Återigen så handlar det om pengar.

Bröllop, inte att förglömma bröllop som bokas på för fullt. Två spikade och två lösa inför vår och sommar. Tänk er denna krock, i hyttan där männen slet med att tillverka järntackan, en dyngig industrilokal som var skadlig för hälsan. Där vill man viga sig och leva lyckliga i alla sina dagar. Skulle man få möjligheten att säga det till någon av arbetarna för 200 år sedan så skulle dom inte tro att man var klok. Men det blir en häftig krock, som gör det magiskt. Det gamla nötta som möter de nya vita kärleken, ( poetiskt va?)
Jag har varit med om några vigslar nu och även min egen dotters, i hyttan och det är vackert på en ovanligt sätt.  

Vad tror ni detta hyttlag skulle säga om att bjuda in till vigsel i hyttan?

Luciatåg ? Teater?

KUL-tur på bruket

I dag avslutas länskulturdagarna med Workshop textil kl 19,00 i Biblioteket.

I helgen har det varit en hel del aktiviteter både i Olofsfors, men även på andra ställen i kommunen.
Berättar föreställningen FinnPål - med Greger Ottosson drog fulla hus i Rundvik och ingen är väl direkt förvånande, det var väntat.
Under helgen har det varit många aktiviteter här på bruket, Västerbottens museet hade tagit med sig många låder med gamla bilder och föremål från kommunen. Jätte trevligt!
Flera välbesökta föreläsningar under både lördag och söndag.
Två utställningar kunde man se- i galleri Elenora ställe Västerbottens museum ut inköp konst av Mats Caldeborg och Klas Engman. Den utställningen kommer att stå fram till 13 nov, så det är bara att ni traskar hit och tittar.
Sen hade våra konstnärer gjort en utställning i Hyttan, Felix Wink, Sofie Weibull och Stefan Markström. Dom har en röd tråd i utställningen och ni som var förbi och tittade förstår, ni andra får försöka sova med nyfikenheten gnagande i huvudet. Lycka till! ¨
Konstnärerna och hantverkarna har också haft öppet för besökare under helgen.

Under helgen så köpte jag en Sune Jonsson bok fylld med hans fantastiska bilder. Den blev jag av med innan jag kom hem, svärmor köpte av mig den.
Så det vara bara att köpa en ny på söndag. Men då tänkte jag, vi ska väl också sälja Sune Jonsson böcker på Olofsfors, bygdens son. ( Nyåker)
Sagt å gjort så köpte jag några böcker som finns till försäljning i lilla butiken på Olofsfors bruksmuseum ( bruksinformationen)
Nu blir det som i sagan, katten på råttan, råttan på repet osv.
 Vart skulle jag ställa böckerna?? In till Anettes byggnadsvård, antik och inredning - har du en byrå? Jo! Ut med bänken jag hade i bruksinformationen, in med byrån. Piff piff. In med en trästol och vips hade jag fullt upp med att möblera om och göra fint. Vad mörkt det är min lilla butik, in till Anette igen och vips hade hon fixat fram en lampa. Å vad fint blev det, och det tack vare Sune Jonssons bok. Så innan julstädningen så rekommenderar jag att komma förbi och köpa Sunes bok, vips har ni både möblerat om och städat. Tänk vad böcker kan ha för effekt på människan.

Suzanne Steneberg berättar om Klas Engman som konstnär och hans konst

 

LabbiSara lekte med ljuset under guidning

Ja, det är mycket (konstigt ) som händer nu på bruket. På torsdagen den 13 okt så började Länskulturdagrna och det är många aktiviteter som är förlagda på Olofsfors bruk. Jätte roligt! Bruksmuseet kommer att ha öppet hela helgen och Västerbottens museum kommer till bruket för att visa upp bilder och delar av arkivet från kommunen. Det kommer att vara föreläsningar under hela helgen, kaféet är öppet och hantverkarna har öppna ateljéer . 

Det är bara att komma och njuta av kulturdagarna. 

Även på torsdag hade region Västerbotten sin träff - kulturforum i två dagar på Olofsfors bruk, lunch till lunch. Inför denna träff så var en ljudtekniker ( Tomas) förbi och började rigga både ljus och ljud i hyttan, då kulturforum skulle avslutas med en föreställning som man ville förlägga där. 

Jag skulle också på torsdag kväll guida delar av kulturforum och vaknade på morgonen utan röst. HJÄLP! 

Men under dagen så hämtade jag mig, men lite orolig var jag inför guidningen i hyttan då leduån tar så mycket ljud, så man får verkligen prata högt för att höras. Ljudkillen Tomas sa att jag gärna fick låna mikrofonen som han redan hade riggat. Tack! 

Jag hade också en lite överraskning till gruppen. Jag hade bett konstnärerna Stefan Markstöm, Sofie Weibull och Felix Wink göra en lite utställning i hyttan. Den kommer ni att kunna se hela helgen ni också. Och den blev så bra, det moderna som möter industrihitorian i hyttan, lite spännande.  Det finns en röd tråd i utställningen ( hihi) 

När jag och gruppen kom till hyttan hade ljuset fått total tuppjuck. Det blinkade som värsta diskoteket. Fattade ingenting. Ljudkillen hade varit och riggat hela dagen och det var helt lugnt. Jag och min grupp kommer dit och det verkligen blinkar och ljuset riktigt levde sitt egna liv. I dag när ljudteknikern kom och slog igång ljuset igen funkade det hela dagen, utan problem. 

Man kan inte utifrån alla spökhistorier som varit på tapeten den senaste tiden undra, var det var LabbiSara som ville leka lite med oss ? 

Lite okoncentrerad kände jag mig, när jag skulle försöka vara seriös och berätta om vår fantastiska industrihistoria, med discoljus i bakgrunden. För jag var tvungen att ställa mig i mörkret framför lamporna som levde sitt egna liv, för det var som att få starka stålkastare rakt i ögonen. Hmmm.. idag bad jag ljudkillen ta med sig LabbiSara när han for, men han lämnade henne så gärna, men var också lite frågande om vad som hände. Han hade inget bra svar.

Förutom denna lilla händelse så var det en jätte trevlig grupp att lotsa runt. Man känner när det är folk som är intresserade, kunniga och vana med föreställningar, som en guidning faktiskt är. Det finns en förståelse som är svår att förklara. Riktigt, riktigt kul grupp. 

Stefan Markstöm berättar om sin konst och sig själv som konstnär

Kvällsguidning 

Sofie Weibulls kram utställning och i bakgrunden ser ni Stefan Markström tavla och skulptur. 

Felix Winks utställning / installation 

Gör som ICA i Nordmaling- besök bruket

I helgen hade jag en märklig guidning. Eller den var fantastik rolig, ett trevligt gäng och en alldeles underbar guidning, men märklig.
En person i arbetsgruppen fick en delar av arbetsgruppen att se en kvinna gå i hyttan. Hmm, hur kan flera personer se något och jag får aldrig se något övernaturligt som verkligen vill. Det tycker jag var märkligt! Mycket märkligt! Det har aldrig hänt på en guidtur förr. Det har hänt att några kan ha kommit fram efteråt och säga att när vi gick där så kände jag att vi inte var själva eller nått. Men undr guidningen så säger dom inget. Men den här kvinna skrek rakt ut - jag ser en kvinna. Jag måste prata med henne. Det kan bli spännande.
Jag och min kollega gick runt i hyttan när gänget hade farit för att kolla om det var någon ungdom eller något som kommit in när dörren stod öppen och att det var det hon såg, men vi hittade inget.
Men förutom den lilla incidenten det så var ICA Lasse med personal ett helt vanligt och ett väldig trevligt gäng att guida. Dom är större arbetsgupp än vad man tror, 26 st personer ( inkl sommarjobbarna)
Så gör som ICA, gör ett besök på bruket- ett av Sveriges mest välbevarade Järnbruk.

Lägg till bildtext

Lägg till bildtext

Det spökar på bruket

I dag har vi på förmiddagen har vi läst och funderat kring händelser på bruket. Eller......Låt mig förklara, vi har hittat flera nerskrivna historier från 1700 talet och 1800 talet. Allt från en barnamörderska, till disponent som dör i herrgården av blindtarms inflammation, till barn som drunknat i Leduån. Det kan låta hemskt, men det är så intressant att läsa om bruket och ta del av dessa berättelser. Det finns också berättelser om hur man fick jobba för att få igång kätting tillverkningen och hur mycket man fick i lön och hur långa arbetspass man hade. Egentligen ska man en vecka per år bara forska i allt som är nerskrivet om bruket och människorna som bott här. Det skulle ge både anställda och besökare ett mervärde till bruket.
Kvinnan som anklagades för att ha mördat sin 1 mån gamla son fick dödsstraff och avrättades år 1770 med både halshuggning och bränning. Sonen ligger nog begravd på kyrkogården i Nordmaling. Vi får snart domen skickad till oss tack vare en fantastisk bibliotekarie från Umeå.
Det är som att släktforska men på en plats och flera olika släkten, som alla är släkt med Olofsfors bruk. ( konstig mening)
Fortsättning följer!

Mitt under läsningen och nergrottningen i brukets historia så får jag ett meddelande att jag fått en akuttid för min rygg som värker pga kotor som låst sig. Tack gode gud, tänker jag och beger mig.
Jag ska inte säga vart jag var, men jag fick så bra hjälp med hur jag skulle förhindra att komma i denna situation igen, efter han grundligt undersökt mig. När han skulle förklara hur min rygg blivit av all värk under många år, så sa han - du är som en betongsugga. Va?? Det är verkligen första gången som någon kallar mig det. Men det var så bra beskrivet. För det är exakt så det känns och när min dotter ska vara snäll och massera mig så upplever hon samma sak, men hon säger att du är så spänd och som en oxnacke. När jag sa till min dotter vad han sa, så sa hon - exakt.
Det kan ju låta hemskt att bli kallad - betongsugga, men det var en klockren beskrivning. När jag skulle gå ut ur kliniken var han tydlig med att säga - det är din rygg som är en betongsugga, inte du.
Hahaha!
Jag fick med mig övningar och ett råd att köpa en rulle som man ligger och rullar på. ( tydligen har det vara på fråga doktorn)
Ska snart vara som ny igen. Betongsuggan ska väck.

I gårdagens Västerbottningen så har en serie i tre delar börjat om spöken på bruket. Med en bild på mig och Anette så kan man tro att det är vi som är spökena. Men se så är det inte.
Trotts att jag inte själv upplevt något så är det faktiskt många som upplevt spökliknande händelser på bruket. Och jag bara väntar på att det ska bli min tur. Tänk att få möte masugnsmästaren i hyttan eller någon disponent i herrgården från 1800 talet. Nu när jag i skrivande stund funderat på detta, så kanske kvinnan som flera ser i hytta, tänk om det är kvinnan som mördade sitt barn? Eller mamman till den drunknade pojken på 9 år, som letar. Fy nu blev det hemskt.
Det vore en upplevelse, även om jag inte vet om jag skulle blir rädd eller glad.
Chockad kanske.

Lägg till bildtext

Lägg till bildtext

Kulturarv i glesbygd - resurs eller belastning?

Torsdagen den 29 september hade jag bokat mig för att åka till Lycksele- alla tiders stormöte.

Jag kan lova att de kändes såååå fruktansvärt jobbig, eftersom jag på kvällen skulle påbörja min resa ner till Stockholm och sonen. Men som alltid så blir oftast dom mötena bäst. Och så blev fallet denna gång också. Jätte bra föreläsare, intresserad publik och som alltid så skötte sig Anki Berg och museet utmärkt. Vi började med kaffe och smörgås och småprat med dom vi fick runt fikabordet. Sen hälsade Anki alla välkommen och något som inte är ovanligt är att ljudet strular och så blev det också. Men med Urbans glada uppsyn så föll ljudet tillslut på plats. ( se bild nedan)

Tummen upp Anki och Västerbottens museet.

Först ut var Qaisar Mahmood från Riksantikvarieämbetet. Han presenterade den nya rapporten - Vision för Kulturmiljöarbetet till 2030. Det kan låta lite torrt, men så intressant. Deras vision låter - Alla oavsett bakgrund, upplever att de kan göra anspråk på det kulturarv som format Sverige. Den meningen tog tre år att få till. Mmmmmm... det kan låta mycket. Men vi började borra ner oss i meningen och betydelsen och så  tror jag att vi alla förstod att det kan ta tid. Så jätte bra vision, vi var flera som förälskade oss i den. Det kulturarv som format Sverige, vad menar man med det? Pizza, kebab och allt som vi tagit/ fått/ ärvt från andra kulturer ? Kulturarv? Vem har rätt till kulturarvet?  Hur ärves ett kulturarv, via släktband, boendeort, ursprung eller vad ? Har alla som bor i Sverige rätt till kulturarvet? Eller har Hanna från Syrien sitt kulturarv i Syrien? Eller Qaisar sitt i Pakistan ?

Mycket intressant och tack Qaisar Mahmood !

Efter lunch så var det Jörgen Stenbergs från Malås tur. Vi fick en liten historia lektion angående samer och deras visten. Jörgen driver ett restaureringsprojekt i Koppsele vistet och  tog oss med på en resa i med och motgångar. Han bjöd även på en jojk och en filmsnutt. När jag satt och lyssnade på honom så tänkte jag, undra om det inte är detta viste som Jorma Sahlmgren som är timmerhuggare på bruket, har varit och jobbat på. Och plötsligt så dök det upp en bild på Jorma Salmgren när han bygger med Jörgen Stenberg.

Världen är alltid liten och tack Jörgen för jojken !

Sen berättade Karin Gulliksson från Bjurholm hur dom lyckats med Alla tiders Bjurholm. Det är så bra när man får vara i sammanhang där man kan dela erfarenheter och hjälpa varandra. Så vi kommer absolut att stjäla/ låna eller kopiera vissa delar av Bjurholm till Nordmaling.

Tack Karin!

Så avslutade Anders Karlsson Region Västerbotten dagen med att berätta lite om hur Sevärt jobbade, nya idéer och hur kulturarvet kan bli en större tillgång i framtiden. Jag är så evigt tacksam för vad Sevärt har gjort på bruket när det gäller  skyltar, broschyrer och annat. Detta material använder jag i dag också., har bara tryckt nytt och det ser som helt nya skyltar.

Tack Anders och Sevärt!

Anki Berg

Glada Urban hjälper till med ljudet

Qaisar Mahmood från Rikantikvarieämbetet

Vision för kulturmiljöarbetet till 2030

Jörgen Stenberg Malå

Anders Karlsson